Året var 2004, jag ställde mig frågan varför mamma gick bättre än mig på börsen. Jag var ju aktiv och påläst och hon bara köpte kända varumärkesbolag på måfå och lade i byrålådan.
Det var också samma år jag fyllde resväskan med gamla börstidningars marknadsbrev daterade 1997-2003 och for till Thailand under en månad. På planet hem hade jag analysen klar för mig – jag tänkte fel och litade för mycket på andra.
Analysen av mig själv, marknaden, mönster och gjorda misstag pågick under fem års tid innan jag sjösatte mitt nya sätt att handla. Jag hade då skapat en strategi som skulle ge mig högre avkastning än tidigare, gärna bättre än börsindex. En regelbok infördes samtidigt som sade vad jag fick och inte fick göra på börsen. Även hur jag max fick ligga allokerad i bolag.
Jag är nu i skrivandets stund inne på mitt elfte år av denna strategi. Att avkastningen skulle bli så bra som den blivit hade jag inte i min vildaste fantasi kunna föreställa mig.
Sjösättningen av den nya förvaltningsstrategin gjordes första börsdagen januari 2009. Sedan dess har strategin varit densamma, men genomgått en finslipning.
Det är så viktigt att titta bakåt, för att ta sig framåt. Sätta mål på saker man vill förändra, ta reda på hur man når dit och ett slutdatum när det ska vara klart. Därför började jag även skriva upp depåns värde var börsdag.
Jag tänkte i detta blogginlägg visa hur jag förändrats som investerare under de här 10-11 åren som jag har investerat som ”Kavastu”.
Jag har alltid varit trogen Handelsbanken, kanske för att banken gett mig så mycket. Jag fick en fantastisk fin utbildning under de tio åren jag arbetade där plus många andelar i pensionsstiftelsen Oktogonen som jag i en framtid kommer att njuta av.
Många kanske reagerar när jag berättar om prisnivån på courtage som jag betalade på Handelsbanken – jag betalade 99 kronor per aktieaffär upp till 100.000 SEK och sedan stegrade prisskalan. Detta pris hade jag ända fram till 2014.
För mig var det ett moraliskt sätt att betala tillbaka till banken, plus att jag hade en bra bankkontakt där. Handelsbanken var även en stabil partner till låg risk.
År 2014 slutade min mångåriga kontakt tillika arbetskamrat; han skulle bli pensionär. Det var också det året jag bytte kontoform till investeringssparkonto/ISK och även aktiehandelsleverantör till Avanza.
Detta år innebar en hel del förändringar för mig. Reavinstskatten på 30 % byttes till betydligt lägre schablonbeskattning och nya det grundcourtaget blev 29 kronor i stället för 99 kronor. Kontakten med Handelsbanken har jag kvar än idag, skillnaden är att inga aktieaffärer görs där längre.
Och nu förklaring till blogginläggets namn ”HÄPNADSVÄCKANDE”
Jag fick idén att sammanställa förvaltarstatistik från 2009 och fram tills idag. Jag märker att jag har förändrats något under resans gång. Men flera saker förvånade mig:
Jag tog antalet aktieaffärer per år och delade på 250 börsdagar. Antalet aktieaffärer per börsdag 2019 är inte fler än 2012. Och det till trots att depån idag är fem gånger större i kronor mätt än då.
När jag startade mitt nya sätt att investera 2009 var antalet bolag i portföljen runt 15-20. Idag 2019 pendlar det mellan 50-60 olika bolag. Antalet bolag kommer inte att stiga i en framtid som det ser ut just nu. Det finns helt enkelt för få bra bolag på våra börslistor och då syftar jag främst på listorna Large, Mid och Small Cap.
Mina aktieaffärer är i huvudsakligen koncentrerade till den första börstimmen, men även sent på dagen nära börsstängningen.
I rapporttider utförs mycket fler aktieaffärer än tiden mellan rapporterna. Åtta affärer under en dag är oftast skalningar, typ fyra köp/sälj.
Det som också är häpnadsväckande i förening med föregående diagram är att snittstorleken per affär bara har ökat marginellt sedan år 2012, fastän depån i kronor är fem gånger större idag än då.
En analys över egen utveckling 2009-2019 är att jag numera är säkrare i min roll. Jag väljer mer rätt från början och låter bolagen göra jobbet alltmer. Det handlar om att göra analysen mer träffsäker och rätt från början.
Här har jag Börsdata att tacka för mycket. Researchen av bolagets fundamenta och trender går så mycket smidigare idag än för fem år sedan, och jag hinner analysera så många fler bolag på samma tid som förut.
Idag glider jag med bolagen i större utsträckning. Jag hoppar inte alls lika mycket bland bolagen som tidigare.
Strategin är densamma som när jag sjösatte den år 2009. Skillnaden är att jag skalar av allt mindre i vinnare. När strategin var ny kunde jag skala 50 % av ett bolag och lägga det i ett annat. Idag skalar jag oftast bara 5-15 %.
Jag har blivit betydligt varmare i kläderna och tillskansat mig ännu mer rutin under resans gång.
Som jag skrev i boken ”BLI RIK OCH FRI MED AKTIER” så ligger min fördubblingstakt av kapitalet på tre år. Här har jag tagit startvärdet i depån varje år och adderat slutvärdet vid årsskiftet och delat på hälften.
Under perioden 2009-2014 belastades depån med en hel del uttag, dels för privata utgifter men mest för ändamålet att varje år betala reavinstskatten på 30 %. Man kan gott säga att av all vinst försvann -30 % från depån till skattekontot.
Staplarna visar utveckling i kronor årsvis i snitt sedan 2009 efter uttag.
Från 2015 schablonbeskattades depån eftersom kontoformen numera var ett ISK. Något jag borde ha gjort redan 2012 då investeringssparkontot infördes. Man får se det så här, jag har varit en bra skattebetalare och skattepengarna hoppas jag har gått till något gott.
Man kan också efteråt fundera på varför jag inte redan från start lade hela depån i en kapitalförsäkring/KF, men jag hade då ingen som helst aning om att utfallet på min nya strategi skulle bli så framgångsrik.
En annan detalj som är viktigt att analysera är direktavkastningarna. I detta diagram har jag tagit totala utdelningar och delat med snittstorlek i kronor på depån samma år. Jag har tagit värdet på depån från årsskifte till årsskifte och delat det med två.
Här ser man en avvikelse som började år 2014 och som var integrerad 2015. På Kavastu-nyckelringen som jag har präglat står det på sista raden ”gärna med utdelning”. Pengarna ser likadana ut vare sig de kommer från utdelning eller kursuppgång.
Som jag skrev i boken ”BLI RIK OCH FRI MED AKTIER” väljer jag hellre +25 % kursuppgång och en direktavkastning på 2 %, än att trejda oftare och få +5 % kursuppgång och +5 % direktavkastning.
I diagrammet ovan ser man grafiskt hur jag har modifierat mitt tänkande en del sedan jag startade Kavastu-portföljen 2009.
Kort sagt, bra lönsamma tillväxtbolag delar ofta ut pengar i utdelning, men inte så mycket. Mogna bolag delar ofta ut en hel del pengar men växer inte så fort. Aktiemarknaden gillar att premiera bolag som växer med kursuppgång mer än mogna bolag. Det är också en anledning till att listor som Mid och Small Cap ofta indexmässigt överpresterar bolag på Large Cap som ofta är högutdelare och mogna.
Gör man inte mer än vad man får betalt för, får man aldrig mer betalt för det man gör. För en månad sedan sammanställde jag en topp-100- och bott-100-lista på bästa och sämsta dagar för depån i kronor.
Varför då kan man fråga sig? Det är kul med rekord och samtidigt ett sjökort som visar hur depån växer. Samtidigt finns ett syfte, att växa in i rollen där allt mer pengar rullar ur depån under dåliga börsdagar och kommer tillbaka under bra börsdagar.
Högst upp på förlorarlistan ligger den svarta måndagen efter Brexit den 27 juni 2016. Trots jag bara låg 2/3-delar investerad så toppar den dagen som depån har sjunkit mest i kronor.
Jag minns att jag den eftermiddagen köpte i alla aktieslag på Large Cap som sjönk mer än -10 %.
Kanske är det lite märkligt att bottenrekordet är så gammalt som tre år. Men ju mer depån blir värd, desto mindre procent krävs för att bottenrekordet från Brexit slås. Jag lovar att tweeta om det när det väl är slaget.
Högst upp på vinnarlistan är en återhämtningsdag efter oroligheterna på börsen tidigt förra året. Datumet är den 7 februari 2018. Jag minns att jag slog på telefonen och kollade börsen när jag stod vid bagagebandet på Arlanda. Hela den börsdagen hade jag suttit på ett flyg Bangkok-Stockholm.
Jag bara log när jag konstaterade hur mycket depån hade stigit när jag hade halvsovit i en flygplansfåtölj. Jag antar att ingen runt bagagebandet förstod varför jag log.
Ett stort framsteg har dock gjorts sedan år 2004 – idag frågar min mamma mig om vad hon ska köpa för bolag att lägga i byrålådan.
Jag hoppas att jag har delat med mig av lite inspiration och idéer som ni kan lägga in i er egen förvaltning.
/KAVASTU
Nu kan du föranmäla intresse till höstens Kavastus Trender 2019 via vår intresseanmälan.