I min värld så bör börsens breda index OMXSPI stiga med runt nio procent per år. Det är nämligen ”maratontakten” detta index presterat under perioden 1905-2004. Det var lite trögt med indexuppgång på den svenska börsen under en 50-årsperiod på 1900-talet för att sedan sätta ordentlig fart under 1980 och 1990-tal.
Första decenniet detta århundrade bjöd däremot på ganska mager avkastning. Vi fick uppleva två stora börsnedgångar (2000-2002, 2007-2008) som samtidigt påminde oss om att aktier faktisk kan halvera sitt värde ganska snabbt. Men tiden läker alla sår och gamla ”ryggsäckar” faller lätt i glömska. Sedan århundradets första decennium har vi upplevt Greklandskrisen, Trump, Brexit och just nu en pågående pandemi. Facit är runt 230 procents uppgång på OMXSPI sedan 2010.
Den stora orsaken till den goda börsutvecklingen är givetvis lågt ränteläge och att centralbankerna tryckt mycket nya pengar. Frågan är då; är snittet av alla företagsvinster 230 procent högre idag än de som presterades 2010? Svaret är nej. Detta innebär att vi tagit ut en hel del förmodade företagsvinster i förskott i de aktiekurser vi ser idag.
I detta nu så har vi upplevt några fantastiska år på börsen, vad sägs om +31 procent på OMXSPI 2019, +13 procent 2020 och i detta nu 2021 OMXSPI +30 procent. För min del ringer varningsklockorna. Mentalt är jag inställd på att inte tjäna pengar på börsen de närmsta åren, och om jag gör det så är det plus i kanten. Min erfarenhet som jag delar med många andra är att vara försiktig när andra är giriga och girig när andra är uppgivna.
Därför består min aktieportfölj idag enbart av aktier där stor daglig handel sker. Inriktningen är mestadels passiva investeringar som ofta går bra i slutet av en börsuppgång som läkemedel, bank, dagligvaror etc. Portföljen innehåller även en hel del fastighetsaktier och så länge de visar styrka och har en bra trend uppåt får de hänga med.
När det gäller investmentbolag så har jag bantat en hel del under föregående handelsvecka. Det fanns ett bra inköpstillfälle för drygt en månad sedan då snittet av de större investmentbolagen (marknadsvärde på 6 miljarder och uppåt) var nere och betalades i 2-årssnitt sett till substansen. 3-4 veckor senare (förra veckan) så var de dyra igen då premien i snitt låg på 25 procent (som högsta noterade topp under de senaste två åren är 30 procent premie). Det är framför allt Bure, Latour och Kinnevik som dragit iväg till ”dyra nivåer”.
Min åtgärd var att dra ned kraftigt på dessa innehav för att invänta bättre inköpskurser. Svolder, som inte finns i min aktieportfölj, sticker ut som häpnadsväckande. Hur kan man betala 30 procent premie på ett innehav som man kan kopiera till 95 procent direkt på börsen?
Min strategi, som jag arbetar efter sedan 2009 (som finns beskriven i böckerna ”Min vinnande väg” utgiven 2020 och ”Min vinnande väg – Andra sträckan” utgiven 2021) bygger på att inget vet något om morgondagen. Man kan bara gissa sig fram, väl riskhanterat. Strategin bygger på att börsen alltid stiger över tid men har sina svackor emellanåt.
Med hjälp av långsiktiga trender, index och sannolikheter fattas investeringsbesluten varefter situationer uppkommer. Det blir inga dagliga jätteavvikelser mot börsens index men väl små mikrosteg bättre än index 3-4 dagar i veckan. En dålig börsdag som i fredags förra veckan när OMXS30 föll exakt 4 procent och det bredare börsindexet OMXSPI (som jag mäter mig emot) -3,39 procent. Min portfölj backade med -2,84 procent vilket var en vunnen dag eftersom portföljen gick väldigt bra mot index, hela +0,55 procentenheter bättre. Samtidigt kunde jag konstatera att utflödet av värde samma dag var det fjärde största i kronor en enskild dag någonsin. Men börsen lånar bara värdet (pengarna) av mig. De kommer tillbaka med väldigt bra ränta i en framtid.
Målet jag har är 0,1 procentenhet bättre än OMXSPI varje börsdag eller 2 procentenheter bättre än index varje månad, vilket ger ett årligt mål på cirka 24-25 procentenheter bättre än index. Det kanske inte är så anmärkningsvärt ett enskilt år, då man på sociala medier ofta ser skärmdumpar på tresiffriga årsavkastningar. Men jämnheten att år efter år prestera långt bättre än index ger en fantastisk exponentiell utveckling i kronor. Sedan jag sjösatte min metod att förvalta aktier har varje satsad 100-lapp 2009 blivit till 5 000 kronor idag.
De sex första åren handlade jag genom Handelsbanken. Det kändes säkert och tryggt med en bank i ryggen, och dessutom hade jag själv arbetat på samma bank stora delar av 1980-talet. Men tiden hade sprungit ifatt, utvecklingen och priserna hade stått stilla på ”gammelbanken” medan nätbankerna blivit både duktigare och billigare. På en ”ölpubkväll” i Stockholm 2014 träffade jag representanter både från Nordnet och Avanza. Efter den kvällen kände jag att tiden var mogen att byta ”gammelbank” till en mer innovativ nätmäklare. Att huvuddepån sedan hamnade hos Avanza beror mest på mottagandet jag fick när jag gjorde research. I samband med flytten november 2014 gjordes även skiftet i kontoformer från vanlig aktiedepå till Investeringskonto (ISK).
Nu i november 2021 har alltså sju år förflutit som kund hos Avanza och en förvaltarhistorik har börjat byggas upp. Och jag kan konstatera att förvaltarresultaten fortsätter i samma stil som den gjorde på Handelsbankstiden 2009-2014. I veckan som var nåddes avkastningen 900 procent hos Avanza. Jag vet inte om det är det som kallas ”tenbagger” eller om det krävs 1 000 procent för det? Oavsett, sjuårsperioden som varit har bjudit på cirka 39 procent avkastning årligen samtidigt som börsens breda index OMXSPI stigit med cirka 14 procent per år.
I efterhand är allt så enkelt. Jag hade fått bättre resultat ifall portföljen bestod av Tesla, Apple, Nibe och Latour. Men vem kunde i förhand veta vilka jätteuppgångar som väntade där? Portföljen kunde lika gärna ha kunnat bestå av Tele2, Betsson, Resurs bank och Hennes & Mauritz. Det är det som är problemet, ingen kan i förväg veta hur en aktiekurs utvecklas i en framtid – man kan bara gissa sig till vilka bolag vars aktier som borde ha förutsättning att utvecklas bättre än index. Och här i detta nu, kan vi pricka in fyra bolag vars aktier stiger med 2 000 procent de närmaste tio åren? Givetvis inte.
Av just den anledningen sprider jag mitt aktieägande i många bolag. I början av min aktieresa med den nya strategin (från 2009 och framåt) höll jag 15-20 bolag. Varefter aktieportföljen växte i storlek så ökade diversifieringen för att idag innehålla 70-80 bolag. Går det att slå index med många bolag i portföljen? Svar ja. Går det även att göra det över tid? Svar ja.
Om man har en framgångsrik strategi och följer den så är det inte särskilt svårt. Jag kan tänka mig att fallgroparna är att inte falla för frestelser och börja göra avsteg från strategin. Man måste vara lite av en ”väldresserad hund”. Att inte göra saker förrän matte eller husse säger att det är ok. Översatt är att inte agera på aktiemarknaden förrän reglerna i strategin tillåter det.
Strategin jag använder mig av är att inneha en bred portfölj av bolag som handlas över MA200 i en frisk marknad samtidigt som jag viktar innehaven baserat på den fundamentala analysen. Skulle ett bolag falla kraftigt av någon anledning så märks det inte särskilt mycket på på helheten avkastningsmässigt eftersom det finns väldigt många andra bolag som håller emot. Motsatsen gäller i uppgång. Skulle ett bolag bli uppköpt med 30 procents premie slår det inte det så stort i portföljen.
Kanske låter det tråkigt då det inte blir några jättekast uppåt i portföljen – men det blir heller inga stora tapp nedåt. Om marknaden är sidogående eller stigande och ett bolag inte orkar hålla sig över medelvärdet MA200 så åker bolaget ut ur portföljen oavsett vad den fundamentala analysen säger. Det är ett skydd för större förluster eller underprestation mot index.
Jag måste erkänna att i de flesta fall när jag säljer ett bolag som letat sig under MA200 så finns övertygelsen om att jag gör fel. Men jag tänker samtidigt jag kan alltid kan köpa tillbaka bolaget igen ifall det letar sig över MA200. Jag kan inte anklaga mig själv efteråt eftersom jag bara har följt mina förvaltningsregler. Skulle jag däremot inte ha disciplinen att sälja bolaget som inte orkar hålla sig över MA200 så bör jag ställa frågan till mig själv; varför ha regler för förvaltningen om jag ändå inte följer dem?
Jag är övertygad om att vi har en spännande tid framför oss. För min del är jag mer inställd på att behålla värdet jag har idag än att addera mer avkastning. Men givetvis kommer jag att ta vara på tillfällen som ges framgent. Vad andra tror eller siar bryr jag mig inte om, utan jag låter börsens dagliga avtryck och långsiktiga trender visa trolig väg framåt – med en väl riskhanterad portfölj.
Om du vill ha stöd på färden så teckna dig gärna för kommande år av det digitala utbildningspaketet (KT Analys) 2021/2022 – en mycket populär tjänst som nu går in på sitt fjärde år. Du kommer med direkt och får bland annat väldigt uppskattade kortfattade nyhetsflashar om rådande marknadsläge till stöd för ditt agerande på börsen. Det går att teckna sig fram till den 14 december 2021 och därefter stänger bokningen till nästa höst/vinter. Digitalpaketet består av fyra olika delar; en analysplattform, 10 timslånga videopresentationer, nyhetsflashar och ett diskussionsforum slutet för våra medlemmar och vi arbetar alla tillsammans efter den framgångsrika strategin som jag använt mig av sedan 2009.
Läs mer om utbildningspaketet eller teckna dig för medlemskap direkt.